onsdag 15 juni 2011

Alltså det här med att baka eget bröd har blivit lite av en drog. Hur gott som helst och jag kan fan inte berhärska mig när det finns hembakat bröd hemma. Jag äter tills jag allvarligt talat spricker. Och mår illa och blir tjock..typ
När jag var liten bakade mamma alltid eget hembakat bröd. Jämt. Man var så trött på det och lyxen i vardagen var när mamma kom hem från affären med en paketera, färdig skivad skogaholms limpa.Lustigt det är. Nu hade jag kunnat döda för att få äta mammas hembakade bröd igen. Men nu får jag försöka återuppliva gamla minnen med att försöka vara lite huslig och baka eget. Bakade massor med bröd igår. Bakade tre påsar till Oskar, tre påsar till mig och en påse till Annie och Håkan. Tänkte ge Gustaf och Linn en påse med. Mitt magiska recept som jag nu kommer delge er kommer ifrån min Kusin Sara. Baka och njut;)


Det blir ca 20-24 bullar

Du behöver:
1pkt jäst
5dl vätska (jag brukar köra ljummet vatten)
3 msk sött (jag brukar köra honung)
1 tsk salt
1 näve frön (jag brukar mycket mer än en näve valnötter, solrosfrön, linfrön, klippta aprikoser)

Sen typ 10 dl mjöl, minst hälften vetemjöl och resten rågmjöl... detta får man testa sig fram och det beror lite på hur mycket frön man har i. Men det ska bli en deg man kan knåda! Låt jäsa i bunken i 40 min. Forma till små bullar jäs i 30 min sedan in i ugnen på 225 grader i ca 10-15 min! Klart!


När jag var och klämde på kattungarna igår kom jag för mig att berätta något som min mamma sagt om just kattungar. Hur sjukt det än låter, hann jag tänka samtidigt som jag sa det, att men gud jag har ju faktiskt haft en mamma. Vilket jag i emellanåt glömmer bort. Eller föräldrar över huvudtaget. Jag är numera så van att leva utan föräldrar att det är naturligt. Det låter helt sjukt och jag vet inte hur jag ska förklara det utan att det låter helt stört och hjärtlöst. Men det är 9 år sen pappa dog och 7 år sen Mamma dog. Åren springer iväg och man har varit tvungen att bli vuxen och ta egna initiativ och beslut. Jag saknar dem. Oerhört. Det gör ont. Och jag är rädd för att glömma. Jätte rädd.

1 kommentar:

  1. Vad brukade din mamma säga om kattungarna då?? :)/Sanna

    SvaraRadera