onsdag 18 maj 2011

Jag måste erkänna en sak. Jag har en förälskelse, eller två egentligen. Kanske världens mest löjliga. Jag har liksom levt upp på nytt. Och den kärlek jag känner gör att jag tror att mitt hjärta ska explodera. Det känns som om jag fått ny kraft att älska. Att jag på något sett hittat hem. Det finns kanske en himmel där någonstans?! Nu till det löjliga. Jag har en förälske med dock inte i den vackraste människan, som man kanske kan tro. Nej. Mitt hjärta klappar för de fatastiska två fyrbeneta som står ute i stallet och mumsar på sitt Hö. Jag tror inte att någon eller ord kan beskrivs över vilken lycka jag känner. Med all sin ömhet får dessa två all sorg och smärta att försvinna, och skuggorna börjar försvinna. Och jag kan äntligen andas ut och skratta oturn i annsiktet. Jag har kämpat för cay i tre år och nu jävlar! Så goooo cay och gooo jolly. Nu håller vi tummarna att även den lilla blir bra. Så nej du där uppe. Du har plockat alla jag älskar ifrån mig. Det finaste. Inte en chans i helvete att jag tillåter det igen. Familjen , Djur, människor, vänner. Jag alla som finns under mina vingar ger du faaaan i. För vi börjar läka och vi börjar må bra. Punk!!


Jag är inte full. Vilket man kan tro. Har bara fått smak på livet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar