MATILDA NIORD

Jag börjar att få lite struktur och ordning. Allafall hemma. Mycket är lite halvkaos, men just nu accepterar jag vardagen som den faktiskt är och jobbar mig vidare. Varit ledig i fem dagar. Vilket syns hemma med. Både ute och inne. Lite nya grejer, vardags mässigt. Prio ett. Ska jag fortsätta vara så här förbannat hungrig jämt, kommer jag sluta med fingrarna fast satta i kakburken och ett antal kilo plus, så nu är det promenader som gäller. Prio allra viktigast egentligen. Njuta av mig och min egen tillvaro just nu. Sen en annan sak som slog mig när jag betalade Albins försäkring. Han är 11 1/2 år. Ta tillvara på honom mera. Kleta in mig med leverpastej, leka tafatt och klia honom bakom örat oftare. Han blir inte yngre. Han har varit med om allt jag upplevt. Jag måste någotvis förtjäna hans gudomliga kärlek. Ska bli bättre på det. Pussa på både den relativt blinda och döva farbror grå, men OBS så pigg och vid god fysik. Världens finaste hund. Punkt!