tisdag 8 februari 2011

Tänk dig att något inträffar. Någon kommer med dunder och brak. I efterhand vet du kanske inte riktigt vad som hände.Känslan kan beskrivas med samma effekt som att ta i ett elstängsel. Känslan av att vara jordens mitt punkt.  Lyckorus. Känslan som får en  att  pirra i magen och somna med ett leende. Man vill veta allt. Känna allt. Vara överallt.Älska och acceptera allt, med varje hjärtslag.  Men. Allt har gått så fort, för fort. När leken,spänningen och hettan blir vardag alldeles för fort. För seriöst, för allvarligt. För farligt. Det faller isär.Livsfarligt. Och nu står man här. Tankarna har gått som en virvelvind ett tag. Kanske är det bra eller så är det dåligt. Men det får framtiden utvisa. Lägga bollen hos framtiden, våren och sommaren. Ett avslut på något, eller kanske en annan början. En förbannat bra början.  Jag vet. Eller jag vet inte alls. Låta tiden gå. Låt framtiden utvisa, bestämma.  Jag låter det sova, låter den vara. . Leva som jag vill.. För Var och en är sin lyckas smed....
Maybe we could make it all right.










Inga kommentarer:

Skicka en kommentar